Okej, så jag är ju feminist och jag tycker att kvinnor borde ha samma rättigheter som män utan att bli nedtryckta med ansiktet ner i en grop med en vecka gammal avföring på grund av deras kön.

Om en kvinna vill bli brandman, låt henne.

Om en kvinna vill bli polis, låt henne.

Om en kvinna vill bli fängelsevakt, låt henne.

Om en kvinna vill bli bilmekaniker, låt henne.

Sedan om en kvinnlig brandman inte rycker ut i tid, en kvinnlig polis hanterar ett fall med för mycket känslor inblandade, en kvinnlig fängelsevakt blir mördad eller om en kvinnlig bilmekaniker gör fel så är det inte KVINNAN som gör fel. Det är människan.

Oavsett vad det gäller så är det aldrig ett kön som gör fel, det låter bara dumt! Det är en människa som gör fel! Ett tips på detta är filmen Cockpit, där säger de likadant.

Män kan också göra fel på jobbet, de GÖR fel på jobbet. ALLA gör fel på jobbet! Man kan inte skylla på saker som att ett kvinna inte är fysiskt eller psykiskt lagt för ett jobb. Visst, vissa jobb är det kanske 90% av alla kvinnor som gör fel eller inte klarar av det men de resterande 10% ska man ge en chans!

Nu har det blivit mer och mer att kvinnor ska få göra dessa saker, man ger kvinnor en stor chans i samhället och kämpar verkligen. Det är bra, härligt MEN man har även börjat låta nedlåtande om män. I vissa fall ger man fler chanser till kvinnor än män och alltfler kvinnor tar över stora positioner (känns det som) och har de potential så yes!

Men man ska inte ge oss kvinnor jobb som slutar med att männen blir bortknuffade! 

Om en ledande organisation eller projekt inleds med bara män delaktiga och inga kvinnor så blir det en himla debatt men ingenting om det bara är kvinnor och inga män.. För att få bästa möjliga resultat i de flesta (inte alla) fall så måste man få synpunkter från båda hållen. Man har helt enkelt börjat trycka ner män, som om de plötsligt är någon slags underklass? 

 

CNN inledde en artikel angående om hur kvinnor har jobbat upp sig i samhället på följande vis:
”För första gången i historien är kvinnor bättre utbildade, mera ambitiösa och utan tvekan mera framgångsrika än män. Med all rätt har samhället hyllat det ena könets upphöjelse, men vad ska vi göra med vad som verkar vara den högst reella nedgången för det andra könet?”

 

Men snälla någon! Kan kvinnor sluta klanka ner på män och män sluta klanka ner på kvinnor?!

Året är snart 2013 men det syns inte ens! 

 

 

1. De båda könen ska ha samma värde, rättigheter och skyldigheter. Detta är definitionen på jämställdhet. Jämställdhet definieras inte som 50/50-fördelning mellan könen i samhällets alla skrymslen och vrår. En sådan kan aldrig uppnås och är heller inte eftersträvansvärd.

2. Att 50/50-fördelning på alla områden aldrig kommer att uppnås beror på att könen är lite olika och i genomsnitt gör lite olika val. Skillnaderna mellan könen är både biologiskt och socialt betingade. Skillnader är inte något fult. Vi gillar olika. Det är viktigt att understryka att vi talar om genomsnittliga skillnader – de individuella variationerna är betydande.

3. Jämställdisternas krav på lika rättigheter för könen innebär att vi säger nej till kvotering. Meriter och lämplighet ska styra olika tillsättningar – kön ska vara irrelevant. Kvotering = ett särskilt gynnande av en grupp = diskriminering av en annan grupp. 

4. Den innersta kärnan i jämställdhet är likhet inför lagen. Sådan råder inte i Sverige idag – män diskrimineras på ett antal punkter i lagen. En av de första åtgärderna för jämställdistpartiet, om ett sådant hade funnits, vore därför att kräva att lagstiftningen görs könsneutral.

5. Kravet på att könen ska ha lika värde innebär att det måste bli ett slut på det mansförakt, ibland till och med manshat (”misandri”), som är utbrett i Sverige idag. Det talas till exempel om ”gubbvälde” och det anses att “gubbarna” snarast bör maka på sig. Jämställdisterna kräver att båda kön ska betraktas positivt.

6. Både kvinnor och män har sina respektive problem. Det finns också fördelar både med att vara man och kvinna (olika fördelar, förstås). Att mäta och jämföra dessa för- och nackdelar är omöjligt, eftersom det är som att jämföra äpplen och päron. Därför är det omöjligt att upprätta en balansräkning över könens totala ställning och utpeka det ena könet som nettovinnare och det andra som nettoförlorare. Samhällets jämställdhetsarbete måste därför gå åt två håll, och intressera sig för både kvinnofrågor och mansfrågor. 

7. Det finns ingen kollektiv skuld. All skuld är individuell. 

8. Det innebär att nu levande personer inte har någon skuld för vad andra personer av samma kön har gjort förr i världen. Det är inte möjligt att kompensera det ena eller andra könet för påstådda eller verkliga oförrätter i historien. En person som könsdiskriminerades för 300 år sedan blir inte kompenserad för att en person av det motsatta könet diskrimineras 2012. Däremot skapas istället en orättvisa mot den senare. Två fel blir inte ett rätt. 

9. På motsvarande sätt kan en person som blir diskriminerad i exempelvis Afghanistan inte vinna rättvisa genom att en person av motsatt kön blir diskriminerad i Sverige.

10. Jämställdisterna finner det upprörande att kvinnor förr i världen hade begränsade juridiska rättigheter. Det är mycket glädjande att den tidiga feministiska rörelsen har åtgärdat det problemet (åtminstone i Sverige och till största delen i västvärlden).

11. Samtidigt glöms det ofta bort att även män hade sina bördor och underlägen förr i världen. Exempel är krigsplikt, försörjningsplikt gentemot kvinnor, innehavande av farliga arbeten och förväntad självuppoffring. Lite förenklat kan man säga att män har haft större frihet än kvinnor medan kvinnor har haft större trygghet än män. Det är inte självklart vilket som är mest värt.

12. I många länder i tredje världen har kvinnor än idag mycket begränsade juridiska rättigheter, vilket är upprörande. Jämställdisterna vill se en förändring på den punkten. Samtidigt får man inte glömma bort att även män i tredje världen faktiskt har sina specifika svårigheter och underlägen. Dessa måste också tas med i ekvationen vid arbete för ökad jämställdhet i tredje världen. Annars repeterar vi det misstag som suffragetterna gjorde i början av 1900-talet.

13. Människors fria vilja måste få avgöra deras livsval. En kvinna som väljer att leva som hemmafru, exempelvis, ska inte kritiseras för detta. Lika lite ska en kvinna som väljer att prioritera karriären framför barnen utsättas för kritik. På motsvarande sätt ska naturligtvis även män få välja sin livsstil. Proffstyckare ska inte komma med pekpinnar om människors livsstil.

LÅT ALLA FÅ JOBBA MED VAD DE VILL UTAN ATT BLI KRITISERADE NÅGON SATANS GÅNG!