Desto mer jag tänker på att jag och Emil gick miste om lördagen desto mer ledsen blir jag. Efter att inte ha sett honom på en hel vecka så fick jag bara några timmar då det kunde varit en hel dag..

Då han väl kom på söndagen och jag fått reda på att han varit i Sollefteå enda sedan lördag så sa jag att han kunde ha skickat ett sms, men han sa då att jag kunde ha gjort det och att jag aldrig skickar sms.

Det gjorde mig faktiskt rätt så ledsen, jag menar jag vet att jag inte är bra på att skicka sms men B hade klagat på exakt samma sak. Larmklockorna ringer nästan då han säger så.

Men det är givetvis att jag inte skickar sms. Jag är inte som andra och skickar iväg ett sms för att fråga vad de gör eller så eftersom jag helt enkelt inte är intresserad. Inte för att låta pessimistisk eller så men det är sanningen. Även då jag har tråkigt så skickar jag inte sms för då är konversationen döende redan från början eftersom vem jag än skickar till troligtvis inte gör något intressant och jag själv gör ju ingenting så hallå? Det funkar inte.

Sedan om jag vet att Emil till exempel jobbar så behöver jag väl inte skicka sms för jag stör honom och jag vet redan vad han gör. Sedan så kan jag fråga hur det går på jobbet men ingenting mer.. Det blir samma konversation varje dag och det antar jag är jobbigt för personen jag messar med..

Förlåt för att jag är värdelös.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

..