Har inte skrivit något eftersom jag har varit i Gällivare från klockan 08:30-typish på torsdag till klockan 14:56 på söndag.

Varför? För jag skulle hälsa på min älskade bubbe!

( Detta inlägg kommer vara VÄLDIGT långt så läs inte om du inte vill eller så kan ni be mig göra en v-vlogg om det istället )

Tågresan dit var ett helvete. Jag hade sovkupé på första tåget, skulle byta i Boden, och jag hade sängen LÄNGST upp vilket var MINST två meter från golvet! Jag fick inte loss stegen och alla andra sov redan eftersom klockan var tolv på natten. Jag försökte häva mig upp då jag stod på ett litet bord men även då var det för högt upp! 
Jag stod där i kanske en kvart innan jag till sist tog hjälp av fönstret så jag kom LITE högre upp och då bara kastade jag upp ena benet och hävde mig upp!

Bytet i Boden var 05:32 ungefär så jag kunde bara sova i fem timmar men jag låg i kanske en och en halv timme och log som en jäkla idiot över att jag äntligen skulle få träffa min bubbe ♥

Saken var den att väl framme i Boden så var jag tvungen att vänta en halvtimme, ingen fara med det, men fem minuter innan tåget till Gällivare skulle komma så stod det att det var inställt! 

Ett ord som beskriver min känsla: PANIK!

Men då sa lokföraren från tåget som stod på spåret bredvid att jag kunde åka där istället eftersom det också skulle till Gällivare, Kiruna och Norge. Super!

Men det var ju försenat med kanske tjugo minuter ungefär så då jag väl kom till Nattavara, stationen innan Gällivare, så var klockan 08:02 vilket var tiden som jag egentligen skulle vara i Gällivare och eftersom jag var så nervös så trodde jag att det var ett Gällivare ord för Gällivare <--- Jag är en idiot jag fuckin vet :)

Hur som helst, eftersom jag trodde att jag åkt för långt så började jag nästan hyperventilera så jag kunde inte andas men väl framme så andades jag sakta ut..

Som välkomspresent så visade bubben mig ett videoklipp på han och två av hans kompisar som tejpar ihop deras kukar med silvertejp, väldigt vackert. Efter det så ser vi hur något sprattlar på vägen och då vi väl kör närmare så ser vi att det är en ekorre som till synes verkar leka där mitt på vägen så bubben kör ut lite så han inte ska köra på den söta varelsen.. Men då såg vi att halva skallen saknades så då skrek jag nästan kändes det som att han skulle köra över den eller stanna så vi kunde döda den istället för att den skulle plågas men det kom en bil bakom oss och vi hade ju redan kört förbi så inget av alternativen var möjligt <--- Buhu </3

Träffade även hans syster, Daniela och hon gjorde det bästa första intrycket någonsin! Bubben skulle ge henne hennes väska som hon glömt i bilen och det första hon säger är: Har du snott alla mina tamponger nu?

Helskönt, och självklart svarade jag ja på det. 

Hur som helst, vi kom hem till bubben och hans familj där jag fick husesyn och sedan fick jag se rummet som jag bara sett genom webkameran! 

Under dessa fyra dagar har jag fått träffa några av hans vänner <--- helsköna typer i jämförelse med tråkiga Sollefteåbor och på fredag var det dags för fest! Daniela kom över så syskonen Holstad försökte supa ner mig men jag hade så ont i magen så det funkade inte så bra.. Hade ont i magen nästan hela kvällen så jag såg inte så glad ut trots att nästan allt som hände den kvällen var störtkul. Sedan gick vi ut i alla fall, bland annat på krogen som jag faktiskt lyckades ta mig in på eftersom jag inte behövde visa legg! Träffade några fler människor och sedan var det dags att gå hem. Höll på att frysa ihjäl men det var en annan femma, jag duschade då vi kom hem vilket resulterade i att jag fick lätta brännskador på benen eftersom de var så nerkylda så de klarade inte av varmvattnet! Sedan på kvällen så spårade det helt och hållet..

På lördag tog vi det bara lugnt, tittade film och spelade skräckspel som vi båda jagade upp oss på! 

På söndag var det väldigt jobbigt då det väl var dags att säga adjö eftersom vi troligast inte kommer träffas försen Nyår, TIDIGAST.. Och tågresan hem påminde mer om ett dagis med skrikande och springande ungar än ett tåg men, ja..

Finns mycket mer att skriva men jag ska avrunda med att säga detta:

Att få träffa min bubbe och vara med honom i tre och en halv dag är något av det bästa som hänt mig. Under alla de dagarna så kändes hela situationen så overklig men då jag väl skulle fara så kändes det så konstigt. På så kort tid så kändes det verkligen som att jag hörde hemma där med honom.

Hans familj är hur underbar som helst och jag längtar redan tillbaks. Det ska bli mitt andra hem har jag bestämt så min största önskan just nu är att jag och bubben alltid kommer ha kontakt för även om vi inte känt varandra så länge så känns det verkligen som att han är en del av mitt liv nu så jag vill inte kasta bort det här.

Bubben är helt underbar, på alla sätt och vis förutom då han tar täcket och trycker upp mig mot väggen i sömnen men man kan inte styra över sådant.

Det enda jag hoppas på är att han byter ut sin sten till säng så jag inte får lika ont i ryggen..

Men hur som helst, jag vet att du läser det här bubben så kyss och smek på dig min fina, härliga och underbara bubbe!