Dagen har i stort sett varit sämst!

Det började med att jag mådde illa efter lunchen, på vårdlektionen så skulle vi ta urinprov på oss själva vilket kändes hemskt! Som om man blottade sig för varandra.. Senare var det hälsapedagogik där vi hade vattengympa, vilket sög. Det var väl lite kul men ärligt, hatar att visa upp min kropp för folk som inte har något med den att göra!

Sedan då jag väl kom hem så säger min helt JÄVLA underbara mamma att jag inte får fara till min Nallebjörn imorgonkväll så jag är så jävla fett arg just nu så jag orkar fan inte ens vara vaken längre!
Jag hatar mitt jävla liv och jag ska skjuta mig själv i sömnen för jag och Nallis kan inte träffas i helgen heller för en jävla spanjorbajskorv ska komma och bo hos oss! 

VARFÖR I HELVETE ÄR JAG SÅ FETT HATAD AV ALLTING?!

 

 

 Jag vill träffa min Nallebjörn.. </3

Vad kan det vara månntro..?

 

*TRUMSOLO*

 

.........................................................................

 

Idag, på julafton, så tänker jag klaga på mig.

Ni läste rätt, jag tänker klaga på mig själv.

 

Jag har många brister och fel, men jag är glad att jag inser det själv. Det är en av många styrkor man kan ha. Man måste kunna erkänna att man har brister för om man inte gör det men ändå vet att man har just brister så blir man till en jävla satmara till bitch som ingen orkar med.

Mina brister är många men jag är den jag är och kan tyvärr (för dig) inte bli någon annan. Mina brister är följande:

 

- Klagar väldigt mycket.
(Men allting jag klagar på är ärligt talat värt det. Tänker inte sitta och låtsas som jag älskar allt och alla)

- Skämtar för ofta.

(Folk tror inte att jag kan vara allvarlig)

- Är glad för ofta.

(Folk märker aldrig då jag ledsen)

- Är ledsen för ofta.

(Men ler ändå)

- Tjatar om att jag ska gå ner i vikt.

(Men äter godis ändå)

- Hatar ibland mig själv för ingen anledning alls.. Möjligtvis p.g.a. de fyra bristerna ovan.

- Lättirriterad

 

Okej, jag kan göra listan lång men ärligt så orkar jag inte göra den det för det är jul afton! Herregud.. I vilket fall, de jag nu nämnt är saker jag försöker hantera på ett bra sätt. Mina brister är många som sagt men det viktigaste är att man inte bara kollar på dem. Utan även det positiva med en själv!

Jag påverkas väldigt lätt av vad andra säger, inte då det kommer till jobbiga och dryga slynor men andra människor. Som till exempel mina vänner, kompisar, familj och närstående. De kan säga något på skämt eller på allvar och trots att de inte menar något personligt mot mig så kan jag väldigt lätt bli sårad av det.

Jag förlorar mig själv ibland, speciellt på högstadiet då folk började kommentera att jag skämtade hela tiden och då jag väl slutade så började de klaga på att jag inte skämtade.

Nu för tiden så bryr jag mig inte om just det, men andra saker kan få mig att svaja där jag står. Jag försöker alltid stå med fötterna stadigt, men det går inte hela tiden.

Något annat som jag brister på är att jag har gjort en hel del elaka saker mot andra i mitt liv, men det känns inte som jag någonsin gav dessa människor en ordentligt ursäkt. (Vissa förtjänade fan att jag var elaka mot dem, men andra inte)

Någonting annat är att jag har svårt att kontrollera mitt humör, då jag väl blir arg så är jag arg och så vidare. Det är inte kul och det är väldigt omoget av mig. 

Jag är en sådan människa som inte glömmer då någon gjort mig nått, exempelvis så glömmer jag aldrig hur en tjej behandlade mig då jag var yngre men jag har aldrig varit långsur. Ni vet, om någon knuffar ner mig i en snödriva så jag gör illa mig kanske jag är småsur på den personen i två minuter och inte ett helt år.

Såna människor.. Nej, jag klarar fan inte av såna. Speciellt inte om de själv gör massa skit så folk borde vara långsura på dem.

Men som sagt, jag har brister men jag erkänner dem. Jag är inte perfekt och kommer aldrig vara.. För ingen är ju perfekt (förutom Johnny Depp) så det är inte ens någon idé att jag försöker med det..

 

(Väldigt gammal bild på mig, ca. 1.5 år gammal minst)

Smällare, raketer och allt annat som används vid ny år och högtider. Jag tycker sånt är jättekul, absolut, men det finns en anledning till varför man bara säljer sånt då ny år närmar sig. För det är inte meningen att man ska smälla smällare andra dagar. 

Jag verkligen avskyr då folk smäller smällare varje dag från jul till nyår och en vecka efter ny år också. (Finns några som gör det här där jag bor) 

Det enda jag kan tänka på då är: Men fy fan vad duktig man kan vara! Skrämma djuren helt i onödan!

Ärligt talat, nu har ju inte jag hundar som är rädd för smällare och fyrverkeri men en av hundarna börjar skälla som en galning och det är inte kul. Tvärtom, det är jobbigt. Men förut hade vi en hund som blev sjuk av allt smällande som skedde. Hon blev dålig i magen och dräglade som en galning. Man såg verkligen hur hon plågades.

Men det är inte bara det, utan man läser ju alltid om personer som skadar sig på grund av smällare och fyrverkerier, till och med hur djur blivit fasthållna eller fastbundna med smällare antingen bredvid sig eller inuti sig.
Förra året läste jag om hur några ungdomar i Bosnien hade hittat en hund som de stoppade in flera smällare i munnen innan de tejpade igen den och sedan tände de på. Huden överlevde men hela käken sprängdes bort. Är det kul? Är det verkligen så kul att plåga ett djur? Fy fan säger jag bara.

Då man smäller smällare och fyrverkerier så måste man veta vad man håller på med! Det är inte leksaker, även den minsta smällaren kan vara farlig.

Jag säger inte att man ska sluta med allt detta, det är fint med fyrverkerier och roligt med smällare men bara att man gör det EN gång per år och det är på nyårsafton. Resterande dagar måste man helt enkelt ansöka om tillåtelse.

 

Att komma till ett nytt ställe och träffa nya människor kan kännas jobbigt och ett första intryck kan kännas viktigt så man skapar oftast en roll. Det är inget fel på det, jag själv gör det, men ibland så blir denna roll Helt fel.

Det vill säga en roll som man skapar i sitt förvirrade, osäkra tillstånd som blir så fel så följden blir att man blir en trakasserande skit. Jag snackar nu om de människor som finner styrka genom att trycka ner andra och vara jävliga. De som bränt ihjäl alla sina hjärnceller då pressen av osäkerhet blev för stor.

Jag har gjort en del dåliga saker då jag känt mig osäker, men jag har ångrat mig något oerhört mycket efteråt. Att erkänna att man gjort fel är en styrka som inte många har utan de håller fast vid sin roll att vara störst, elak och bäst.

Alla roller man skapar behöver inte vara negativa, ibland så kan man inte vara sig själv helt enkelt. Om jag skulle vara mig själv i alla tillfällen skulle jag ha stora problem.. Men å andra sidan så har alla olika roller på något vis.

Jag har en roll utanför mitt hem (spelar ingen roll vart jag är, om det är på skolan, på stan eller hemma hos någon) där jag försöker vara så glad, positiv och rolig jag bara kan! Jag älskar att få de i min närhet att skratta och le, det är en sak jag lever för. Men hemma är jag avslappnad och orkar knappt bry mig om någonting försen jag är glad på riktigt.

Den rollen jag har utanför mitt hem skapar vissa problem för mig, som jag inte tänker dra upp nu för den roll jag klagar på är just den där man tappat alla hjärnceller.

Oavsett vad, spelar ingen roll hur jävla osäker man är så är det ALDRIG rätt att trycka ner någon annan i smutsen. Har du problem hemma? Skapa inte problem för någon annan genom att få de att må dåligt. Är du på dåligt humör? Misshandla inte en stackars person som bara går förbi dig.

Ja jag kan dra upp massor med exempel, ärligt talat. Jag förstår känslan av osäkerhet, men den känslan ska väl ändå inte hindra någon från att göra det rätta? Istället för att vara allmänt elak så kan man väl bara backa undan, ta ett djupt andetag och stiga in i ringen igen. Att vara sig själv är alltid det bästa, blir det inte rätt första gången så är det bara att försöka igen!

Man ska aldrig ge upp, så länge det finns en morgondag så finns det fortfarande hopp!

 

Kändes inte så mycket som en klagan men.. Ni fattar nog konceptet.

 

Alla har rätt att ha sin religion och få följa den, men då det går för långt så pekar jag finger åt alltihop.

Religion skapar krig och konflikter världen över just för att människor är så fördomsfulla.

Alla går efter en bok som alla kallar för Guds bok men det som finns i bibeln, koranen och allt annat är ju i stort sett samma sak. Det är massa människor som fått Guds budskap och sedan berättat det vidare till någon som i sin tur berättat det vidare och så vidare. Efter några hundra år beslöt sig sedan några som hörde talas om detta historier att skriva ner dem. Historier som ändrat sig genom tidens gång och som fortsätter ändras!

Om nu en Gud fanns (jag är inte troende) så skulle han seriöst säga till alla människor att inte ta hans bok så jävla seriöst. 

Men det jag stör mig mest på all denna religion är att de kortfattat sagt säger så här: Bara du är hetero, troende och Perfekt så kommer du inte brinna i helvetet!

HURRA! VAD BRA! Vänta lite.. Nej! Jag kommer brinna i helvetet för jag är inte som min religion vill att jag ska vara!
Okej, nu överreagerade jag. Men vi lever i stort sett 2013 men religionen styr fortfarande hur många människor tänker. Jag vill inte verka nedlåtande på religionen i sig, men ibland så förstör den verkligen jävligt mycket.

 

P.S: Att be till Gud hjälper aldrig mig.. Den jäveln hatar mig. (Om han nu finns)

Hur kommer det sig att så fort en kvinna yttrar sig i media och klagar över något så hoppar alla dessa hetlevrade män på henne och hotar henne både fysiskt och sexuellt? De hotar även hennes barn och närstående, samt kallar de henne saker som kommunistiska feministjävel.

Även män som yttrar sig negativt angående exempelvis vargjakt får hotelser kastade mot sig bara för att de har en åsikt. Jag menar ärligt? Hur sjuk kan folk vara att hota en människa till döds bara för en åsikt. Lägga upp människans adress på nätet, vilken skola deras barn går på, mobilnummer, mailadresser och allt möjligt!

Yttrandefrihet är det lag på, människor ska få ha sina åsikter men vad spelar det för roll om man blid dödshotat? Om ens familj blir dödshotat?

Att ha vulgära och hotande åsikter är ju aldrig okej, men att bara yttra sig om t.ex. vargjakt.. Jag fattar fan inte vad som är grejen! Jag vet att vargar äter hundar och får, attackerar djur helt enkelt. Men det Är ett rovdjur. Svar nej, jag skulle inte bli glad det minsta om en varg kom och slet min hund i stycken men jag tycker det är fel att utrota en djurart. Enligt mig är vargar vackra så att utrota den arten skulle i alla fall göra mig förbannad.

Men det handlar inte bara om vargjakt, folk får skit mot sig så fort de har åsikter om allt! Speciellt då det kommer till jämlikhet, könsroller, andra stora jaktfrågor, snusen som kanske ska förbjudas och massa andra grejer.

Men det känns ändå som om vi kvinnor blir mest utsatta, som Åsa Linderbrog till exempel. Hon har blivit väldigt grovt påhoppad så folk har hotat henne både till döds och att hon ska bli våldtagen. Hennes barn får bo på okänd ort med sin far medan Åsa bor någon annanstans. Jag fattar inte hur någon kan vilja förstöra en annan människas liv på detta vis. Känner man verkligen sådant hat så man bara vill mala på tills det inte finns någonting kvar av en annan människa? Krossa den till ingenting och sedan känna sig stolt och nöjd över sina handlingar? Dra åt helvete säger jag! Hata en människa, absolut, men förstör fan inte någons liv bara för att de har yttrat en åsikt om något som t.ex. jämlikhet!

Jag både älskar och hatar internet på samma gång och det är mest på grund ut av alla dessa sociala medier. Ni har nog alla läst om den där händelsen på instagram i Göteborg, där en tjej skapade ett konto och la ut bilder på minderåriga med namn och påstod att de var slampor och vilka de hade haft sex med.

Men det är inte bara på instagram som detta händer, utan överallt. På facebook kan man hitta massvis med olika sidor som är hatiska och kränkande mot en eller flera privatpersoner, sexuella läggningar, hudfärger och allt möjligt.

Bara den här veckan så anmälde jag en facebooksida som la upp bilder på en tjej och skrev att hon var ful, fet och att hon varit mobbad då hon var yngre för att hon inte hade några bröst.. Hur patetisk kan man egentligen bli? Om man nu blivit irriterad på någon, argumenterat med någon, börjar hata någon så gör man för i helvete inte en facebooksida där man lägger upp bilder, sprider rykten och sprider massa skit om den här personen!

Hatar man någon så kan man lika gärna gå fram till den personen och säga det ansikte till ansikte men det är helt onödigt för jag tror inte den personen bryr sig precis och inte heller tror jag att någon vill lägga ner tid på någon man hatar.

I vilket fall, dessa sociala medier måste stärka säkerheten så att sådana här sidor och konton inte kan skapas! På vissa sidor så kan man till exempel inte ha ett användarnamn med så kallade 'fula' ord och där ingår ord som:

- Bitch

- Hora

- Slampa

- Gay

Förstår inte varför gay anses som ett fult ord men.. I vilket fall, detta borde man fixa på facebook, instagram och alla andra sociala medier. Så fort man skriver ett inlägg eller en text till en bild så kan man inte skriva något i stil som:

'Kolla den här jävla horan, vem fan vill ha henne lixom? Ser jag henne ska jag fan snitta upp hennes jävla kuksugarmun'

Då man väl ska posta detta så går det inte försen man tagit bort alla dessa fula ord. Detta hindrar ju inte en person från att göra en hatisk sida men just därför borde dessa sociala medier undersöka sidorna mer genomförligt då en anmälan görs. Jag vet att detta är svårt, men något måste ju göras! Ungdomar rent av sagt dödar varandra på nätet och kommer slutligen skapa tredje världskriget!

(Jaja, jag vet att jag överdriver men förstå vad jag vill få fram)

Att bli fadder för ett fattigt barn någonstans i världen är bra, alla har ju rätt till mat, kläder, husrum och utbildning. Men dessa 100 kr. som man skänker en gång i månaden till ett barn.. Syns dem pengarna? Nej. Utan fattigdomen runt om i världen verkar ju bara öka!

Och vissa av alla dessa reklamer att bli fadder förstår jag inte ens om jag ska vara ärlig. T.ex:

Flickor (i något land) var rädda för att gå till skolan för de råkade ut för övergrepp på väg till skolan och till och med i själva skolan medan andra blev bortgifta av sina föräldrar. Man skulle skänka pengar för att de skulle få en chans till skolan men hur ger 20 kr. i veckan dem hjälp från att inte råka ut för övergrepp?

Jag vill inte låta som en pessimist över det där men ni förstår väl hur jag tänker? Jag tycker det är jättehemskt att flickor råkar ut för det här, att människor lever i fattigdom. Men en del av alla dessa organisationer som samlar in pengar till dessa fattiga människor tar ju en del av pengarna själva!

Man ser inte dessa pengar, man ser inte att det blir någon förändring och jag tror att även om alla i hela Sverige skulle bli faddrar så skulle ingenting ändras.

Jag vill att alla ska kunna gå i skolan och ha det bra, men verkligheten är svår att ändra.

Om jag själv fick välja så skulle jag hellre bli djurfadder för.. Ja, där dör ju faktiskt arter ut.

 

 

Nu kommer jag ju få alla kåta tonårstjejer som är kära i fem killar som inte ens vet vad de heter på mig.

Men, One Direction.. Det är inte så att jag har något emot dem, jag har bara emot att de får den uppmärksamhet som de får med tanke på hur entoniga de är. Samt så är alla deras låtar i stort sett likadana och texterna är ju helt.. I vilket fall, texterna är så himla upprepade så jag undrar verkligen om det är mer än fem meningar i varje låt.

Men sedan så skulle de inte ens existera om de inte hade deras utseenden för det känns rätt så starkt att det är tack vare deras yttre som de kommit så långt. Fast detta är nu min egen åsikt för alla har ju olika smak på musik, älskar man autotune så mycket så kör på! Älska One Direction!

Då det kommer till dessa band, artister som har utseende men (enligt mig) ingen talang så faller flickor för utseendet och LÄR sig att tycka om musiken.

Simon visste att dessa fem killar skulle dra in pengar för de såg bra ut, autotune kunde fixa resten! 

 

Min tolkning ut av några av deras låtar: 

What Makes You Beautiful=Du är vacker för att du inte vet att du är vacker.

Live While We're Young=Knulla så mycket som möjligt!

Little Things=...Seriöst? Texten ska säkert verka gullig men bara nej.

 

 

 

 

Jag tror nog att de flesta ungdomar känner att studiebidraget är för lite. 1050 är inte en stor summa och speciellt inte för de ungdomar som blivit tvungna att flytta för att komma in på sin gymnasielinje. Jag vet att dessa får ett extra tillägg och inackorderingstillägg men de flesta jag har pratat med säger att det inte räcker ändå och det förstår jag!

Kraven på oss skolelever ökar bara mer och mer men summan på både barn- och studiebidrag består. Att gå i skolan är också ett jobb, men det är bara värt 1050. 

Jag anser att vi ungdomar förtjänar mer! Riksdagen borde åtminstone höja studiebidraget om något till 1500, minst. 450 kronor är inte så mycket, men lite skillnad måste det göra åtminstone.

Eller är inte vi ungdomar värd ens det? 

Även OM man klarar sig med 1050 så tror jag inte precis att man säger nej till lite extra pengar som man kan hitta på något roligt med. Då man går på gymnasium så är det steget mot att bli vuxen, men samtidigt är man fortfarande ett barn men med större ansvar. Vi vill ju bara ha lite kul men med det studiebidrag som finns idag så går det knappt!

Av mitt studiebidrag så kan jag vissa månader bara få 500 eftersom mina föräldrar tar av mig ifall jag velat ha något extra (trots om de tjatar det till mig ibland) och detta är förståeligt men om jag hade de där extra pengarna så skulle ju jag kunna göra massa andra saker för de pengar som gått förlorat!

Om nu kraven på oss ungdomar ska öka så ska även studiebidraget det!

Jag vet mycket väl att bidraget har utnyttjats av ungdomar som inte går på skolan men ändå tar emot studiebidraget och på grund av detta så har det nu ändrats till att man endast får ha 3 timmar ogiltig frånvaro innan studiebidraget och även andra bidrag försvinner den månaden. Stort 'tack' från oss ungdomar som inte skolkar!

Inte nog med detta så får vi ju inte ens något bidrag under sommarlovet då man behöver det som mest!

Studiebidraget borde inte ändras, det MÅSTE ändras och just därför har jag tagit kontakt med riksdagen för att försöka ändra på detta! Vi får helt enkelt se hur det går men nog fan ska jag kämpa för att ändra detta orättvisa system!

 

På radion idag så var det P4:as barnadokumentär, det handlade om vilka konsekvenser internet kan ha på barn och ungdomar. Samt vad dagens teknik har för innebörd.

Det var en kille som var ca. 10-12 år som ofta tittade på PewdiePie (en youtubekändis som spelar in då han spelar spel) och han tyckte det var hur roligt som helst då PewdiePie svor och hade sig. Sedan var det en tjej som var 13 år och nu hörde jag inte om hon, någon annan eller alla hade varit jävliga med varandra på facebook men det hela hade gått så långt så hennes mamma raderade till sist hennes konto vilket var jävligt bra gjort.

I vilket fall, tjejen var i alla fall nöjd några månader senare för hon hade kik, instagram och tumblr eller vad det nu var. Men inte nog med det, den här lilla tjejen ville även ha en Iphone 5 och all annan teknik som var det senaste av det senaste och jag lyssnade inte ens klart för det hela lät FÖRJÄVLIGT.

Seriöst? Iphone 5 då man är 13? Jag fick min första mobil då jag var 11-12! Vad fan är grejen med dagens barn och detta behov av allting? Men inte bara barn utan ALLA!

Jag förstår att man vill ha saker, det vill ju jag också för tusan men varför fan betala flera tusen för något BARA för att det är det senaste? Jag menar flera hundra köade utanför butiker då Iphone 5 släpptes som några idioter! Vuxna, enstöriga idioter för de flesta i den kön hade varit vuxna. 

När ska folk fatta att det finns gränser för såna här saker? Man ska inte skämma bort sin barn från födseln för då får man ett helvete då de blir äldre och kommer troligtvis hamna i tv på Lyxfällan.

 

Då/om jag får barn så ska den här ungen inte få en dyr mobil försen de åtminstone fyllt 16 eller 17 och detta är ENDAST om de uppför sig ordentligt.

Jag menar ärligt, då jag var 10 år så hade jag klistermärken att leka med. Inte en Ipad.

Om man blir dömd för människorov så kan man få ca. 4-18 år, jag har bara hört talas om minst 5 år och uppåt.

Om man blir dömd för skadegörelse så kan man få fängelse på högst 4 år, samma sak gäller olaga hot.

Om man gör inbrott kan man få högst 6 år i fängelse.

Medan man vid våldtäkt kan dömas till 4 år (om offret har tur)

 

De brott jag nyss skrivit är hemska, men ser ni vad jag försöker få fram? Våldtäkt och skadegörelse ligger på samma nivå gällande straff. Om våldtäkt mot barn förekommer så kan straffet vara högst 6 år.

Jag förstår inte hur Sveriges lag fungerar, ärligt talat. Vad tänker de med?

Södermannen, som våldtog totalt 13 kvinnor i Göteborg för flera år sedan fick bara 4 år för detta. Varför?! Så att utnyttja en människa på ett sånt vedervärdigt vis är inte värt mer än 4 år i fängelse? Det är idioti! Ren idioti.

Hagamannen å andra sidan fick 14 år, men detta troligtvis för att han försökt mörda två personer och grov misshandel. Men måste verkligen ett offer bli halvt ihjälslagen för att förbrytaren ska få så långt fängelsestraff? Svar nej.

Jag vet att det är svårt att finna bevis för en våldtäkt om inte fysiska skador syns, offret blir ifrågasatt om det hon/han säger är sant då fall av falska anklagelser kommit in en hel del men ändå. 

Straffet för våldtäkt borde höjas, minst tio år oavsett vad. Offret blir berövad på något som aldrig kan tas tillbaks, tryggheten blir krossad och man blir sliten i bitar av en främling eller till och med någon man trodde att man kände.
Men ändå så är det vanligaste att förbrytaren bara får 2 år, men sedan släpper ut i förtid något som sargar tryggheten ännu mer.

 

Eftersom det är Lucia idag så tänkte jag att jag kan prata om just det.

Varför måste vi leva kvar i gamla, tråkiga traditioner? Om killar vill vara Lucia så borde de få det! Enligt mig är Lucia ändå så himla tråkigt eftersom det är samma sak VARJE år!

Så varför inte hetta till det och låta killar få vara Lucia och tärnor medan tjejer får vara stjärngossar och tomtar. Men nej, vi ska fortsätta med dessa tråkiga traditioner vi har och leka små snälla medborgare och göra som man alltid gjort. Härligt!

Ärligt så gick jag inte ens på Lucia idag (var det på skolan) just av denna anledning. Det är TRÅKIGT! Visst, det är fint hur de kommer in i sina vita nattlinnen och sjunger dessa traditionella låtar men ärligt?

Jag har sett det så ofta så det räcker för en hel livstid.

Nästa år planerar jag och några vänner att göra ett eget Lucia-tåg med en kille som Lucia och så många killar som möjligt som vill vara tärnor! Sedan ska vi gå längs torget och sjunga. Yay! 

DET kommer i alla fall bli kul! Bryta sig ur dessa gamla traditioner som håller fast folk i ett hårt grepp.

 

Precis som rubriken säger, alla dessa uppmärksamhetsknarkare är en sak men de som knarkar uppmärksamhet utan att tänka är ännu värre.

Ett typiskt fall är smala personer (nej, jag klankar inte ner på smala personer i allmänhet) som står i omklädningsrummet eller lägger ut magbilder på nätet där de tjatar om hur 'tjocka' de är, hur de gått upp två kilo från helgen av att allt godis de ätit etc, etc.

Absolut, det kan vara jobbigt för dem om de nu gått upp två kilo men om det nu är så jobbigt så varför lägga upp en bild på det? 

Jo! För de VET att deras kompisar kommer skriva: 'Men det är du inte alls! Du har hur snygg mage som helst!'

*SNIFF* <----- Och där sniffade de i sig knarket! 

Om man gör det ibland, kanske om man ser en bild på sig själv och kommenterar att man ser tjock ut så okej. Visst. Men gör man det hela tiden så måste man lära sig att chilla.

Jag har personliga erfarenheter av detta, jag som har varit mullig hela livet tycker inte att det är så kul i omklädningsrummet då en supersmal tjej plötsligt säger: 'Alltså gud vad fet jag är! Kolla min mage!'
Jaha, jag har minst dubbelt så stor mage så vad är jag? Ett fläskberg?

Tycker man om att knarka uppmärksamhet och säga såna saker så visst! Men TÄNK innan man öppnar käften för människor i närheten kan ta illa upp.

Här i Sverige så får INGENTING vara brunt eller svart får då är det rasistiskt.

Det får inte stå NÅGONSTANS ett ord som 'neger', 'svart' eller 'blatte' för då är det rasistiskt.

INGENTING får vara 'för' svenskt för då är det rasistiskt.

MEN FÖRLÅT FÖR ATT FÄRGEN BRUN FINNS ERA SATANS PESSIMISTER!

FÖRLÅT FÖR ATT ORDET 'NEGER' ÄR ETT ANNAT ORD FÖR SVART OCH ATT SVART ÄR SVART!

OCH FÖRLÅT FÖR ATT VI BOR I FUCKIN' JÄVLA SVERIGE!

 

Och det hemska med det hela är väl ändå att det är svenska politiker som säger stopp för såna här saker, till och med pepparkaksgubbar i lucia-tåg är rasistiskt!

PEPPARKAKOR ÄR BRUNA! DEGEN ÄR BRUN OCH DET ÄR FAN INTE NÅGOT RASISTISKT MED DET! 

Och allting på luciatåget är inte alls vitt! Lucian har ju ett mensband över midjan?!

Det var då självaste..

Kan vi svenskar chilla ner på att vi tror att invandrare kommer ta illa upp över minsta lilla satans grej?! 

Överdriv mer mitt kära svenska folk! Överdriv mer!

Så det är alltså inte rasistiskt att radera allting från samhället som kan kopplas till hudfärgen brun och svart? Att radera så mycket svensk kultur som möjligt men ändå inte för mycket? Att BARA använda sig av vita och ljusa färger för då är det inte rasistiskt?

Förlåt mig om jag inte förstår denna idé av ett icke-rasistiskt samhälle.

 

Det gamla klyschiga klagomålen på mobbing.. Jag är väl tvungen?

Jag tror nog att alla hört talas om Amanda Todd vid det här laget, flickan som tog självmord på grund ut av att en nakenbild på henne spreds över nätet av en kille. Att någon ens kan tänka något sådant måste tyda på psykisk rubbning för det är helt sjukt.
Men det finns så många fler fall av mobbing som inte ens uppmärksammas och som kan vara minst lika hemska. Det finns t.ex. en kommentar på Amanda Todds minnessida på facebook som lyder ungefär så här: Min lillebror tog sitt liv på grund av mobbing för att han var bög, vart är hans jävla minnessida?

Och detta är bara en av flera fall som den här personen berättar om. Massvis med människor tar livet av sig varje dag just på grund ut av mobbing och det jag inte fattar är att det tas upp så lite om det på skolorna! Alla skolor, runt om i hela världen, borde börja visa dokumentärer om just mobbing. Och inte bara en gång, utan flera! Visa alla barn och ungdomar vad resultatet av mobbing kan leda till och se till att berätta i dessa dokumentärer hur de flesta fall av MOBBARNAS liv ser ut. Att de är osäkra på sig själva och hela det köret.. Mobbing är en av de grymmaste sakerna som finns och att det nu går att anmäla mobbing är helt perfekt!

....... Men hur många kommer att anmäla? 1 av 30? För det många, många, MÅNGA ungdomar tänker på är just denna mening: Hur hjälper det om jag anmäler? Ingenting.

Men det är fel! Att anmäla kan leda till väldigt mycket! Mobbing är något som man ska allvarligt på, för om man blir mobbad så grovt så att anmäla det börjar cirkulera i ens huvud så tveka inte! För mobbarna försvinner inte om man själv gör det, de går bara till någon annan för människor är grymma. Så länge de är osäkra och känner sig tuffare med att hacka på andra så försvinner de inte i första taget.

 

Jag skulle kunna skriva en hel del, men det jag vill få fram är att de där satans mobbarna ska fan utplånas och enda sättet att i alla fall FÖRSÖKA göra det är att visa resultatet av mobbing i skolorna redan i tidig ålder. För även barn mellan 8-12 mobbar sina medelålders skolkamrater så det bäste vore att börja visa barn vid just 8 år vad mobbing leder till - depression, självskadebeteende, självmord och massa negativa saker!

Okej, så jag är ju feminist och jag tycker att kvinnor borde ha samma rättigheter som män utan att bli nedtryckta med ansiktet ner i en grop med en vecka gammal avföring på grund av deras kön.

Om en kvinna vill bli brandman, låt henne.

Om en kvinna vill bli polis, låt henne.

Om en kvinna vill bli fängelsevakt, låt henne.

Om en kvinna vill bli bilmekaniker, låt henne.

Sedan om en kvinnlig brandman inte rycker ut i tid, en kvinnlig polis hanterar ett fall med för mycket känslor inblandade, en kvinnlig fängelsevakt blir mördad eller om en kvinnlig bilmekaniker gör fel så är det inte KVINNAN som gör fel. Det är människan.

Oavsett vad det gäller så är det aldrig ett kön som gör fel, det låter bara dumt! Det är en människa som gör fel! Ett tips på detta är filmen Cockpit, där säger de likadant.

Män kan också göra fel på jobbet, de GÖR fel på jobbet. ALLA gör fel på jobbet! Man kan inte skylla på saker som att ett kvinna inte är fysiskt eller psykiskt lagt för ett jobb. Visst, vissa jobb är det kanske 90% av alla kvinnor som gör fel eller inte klarar av det men de resterande 10% ska man ge en chans!

Nu har det blivit mer och mer att kvinnor ska få göra dessa saker, man ger kvinnor en stor chans i samhället och kämpar verkligen. Det är bra, härligt MEN man har även börjat låta nedlåtande om män. I vissa fall ger man fler chanser till kvinnor än män och alltfler kvinnor tar över stora positioner (känns det som) och har de potential så yes!

Men man ska inte ge oss kvinnor jobb som slutar med att männen blir bortknuffade! 

Om en ledande organisation eller projekt inleds med bara män delaktiga och inga kvinnor så blir det en himla debatt men ingenting om det bara är kvinnor och inga män.. För att få bästa möjliga resultat i de flesta (inte alla) fall så måste man få synpunkter från båda hållen. Man har helt enkelt börjat trycka ner män, som om de plötsligt är någon slags underklass? 

 

CNN inledde en artikel angående om hur kvinnor har jobbat upp sig i samhället på följande vis:
”För första gången i historien är kvinnor bättre utbildade, mera ambitiösa och utan tvekan mera framgångsrika än män. Med all rätt har samhället hyllat det ena könets upphöjelse, men vad ska vi göra med vad som verkar vara den högst reella nedgången för det andra könet?”

 

Men snälla någon! Kan kvinnor sluta klanka ner på män och män sluta klanka ner på kvinnor?!

Året är snart 2013 men det syns inte ens! 

 

 

1. De båda könen ska ha samma värde, rättigheter och skyldigheter. Detta är definitionen på jämställdhet. Jämställdhet definieras inte som 50/50-fördelning mellan könen i samhällets alla skrymslen och vrår. En sådan kan aldrig uppnås och är heller inte eftersträvansvärd.

2. Att 50/50-fördelning på alla områden aldrig kommer att uppnås beror på att könen är lite olika och i genomsnitt gör lite olika val. Skillnaderna mellan könen är både biologiskt och socialt betingade. Skillnader är inte något fult. Vi gillar olika. Det är viktigt att understryka att vi talar om genomsnittliga skillnader – de individuella variationerna är betydande.

3. Jämställdisternas krav på lika rättigheter för könen innebär att vi säger nej till kvotering. Meriter och lämplighet ska styra olika tillsättningar – kön ska vara irrelevant. Kvotering = ett särskilt gynnande av en grupp = diskriminering av en annan grupp. 

4. Den innersta kärnan i jämställdhet är likhet inför lagen. Sådan råder inte i Sverige idag – män diskrimineras på ett antal punkter i lagen. En av de första åtgärderna för jämställdistpartiet, om ett sådant hade funnits, vore därför att kräva att lagstiftningen görs könsneutral.

5. Kravet på att könen ska ha lika värde innebär att det måste bli ett slut på det mansförakt, ibland till och med manshat (”misandri”), som är utbrett i Sverige idag. Det talas till exempel om ”gubbvälde” och det anses att “gubbarna” snarast bör maka på sig. Jämställdisterna kräver att båda kön ska betraktas positivt.

6. Både kvinnor och män har sina respektive problem. Det finns också fördelar både med att vara man och kvinna (olika fördelar, förstås). Att mäta och jämföra dessa för- och nackdelar är omöjligt, eftersom det är som att jämföra äpplen och päron. Därför är det omöjligt att upprätta en balansräkning över könens totala ställning och utpeka det ena könet som nettovinnare och det andra som nettoförlorare. Samhällets jämställdhetsarbete måste därför gå åt två håll, och intressera sig för både kvinnofrågor och mansfrågor. 

7. Det finns ingen kollektiv skuld. All skuld är individuell. 

8. Det innebär att nu levande personer inte har någon skuld för vad andra personer av samma kön har gjort förr i världen. Det är inte möjligt att kompensera det ena eller andra könet för påstådda eller verkliga oförrätter i historien. En person som könsdiskriminerades för 300 år sedan blir inte kompenserad för att en person av det motsatta könet diskrimineras 2012. Däremot skapas istället en orättvisa mot den senare. Två fel blir inte ett rätt. 

9. På motsvarande sätt kan en person som blir diskriminerad i exempelvis Afghanistan inte vinna rättvisa genom att en person av motsatt kön blir diskriminerad i Sverige.

10. Jämställdisterna finner det upprörande att kvinnor förr i världen hade begränsade juridiska rättigheter. Det är mycket glädjande att den tidiga feministiska rörelsen har åtgärdat det problemet (åtminstone i Sverige och till största delen i västvärlden).

11. Samtidigt glöms det ofta bort att även män hade sina bördor och underlägen förr i världen. Exempel är krigsplikt, försörjningsplikt gentemot kvinnor, innehavande av farliga arbeten och förväntad självuppoffring. Lite förenklat kan man säga att män har haft större frihet än kvinnor medan kvinnor har haft större trygghet än män. Det är inte självklart vilket som är mest värt.

12. I många länder i tredje världen har kvinnor än idag mycket begränsade juridiska rättigheter, vilket är upprörande. Jämställdisterna vill se en förändring på den punkten. Samtidigt får man inte glömma bort att även män i tredje världen faktiskt har sina specifika svårigheter och underlägen. Dessa måste också tas med i ekvationen vid arbete för ökad jämställdhet i tredje världen. Annars repeterar vi det misstag som suffragetterna gjorde i början av 1900-talet.

13. Människors fria vilja måste få avgöra deras livsval. En kvinna som väljer att leva som hemmafru, exempelvis, ska inte kritiseras för detta. Lika lite ska en kvinna som väljer att prioritera karriären framför barnen utsättas för kritik. På motsvarande sätt ska naturligtvis även män få välja sin livsstil. Proffstyckare ska inte komma med pekpinnar om människors livsstil.

LÅT ALLA FÅ JOBBA MED VAD DE VILL UTAN ATT BLI KRITISERADE NÅGON SATANS GÅNG!

Dubbelmoral är något som jag själv brukar göra utav misstag. Men sån där riktigt hardcore dubbelmoral är något som jag verkligen stör mig på. Som exempelvis:

"Du klagar hela jävla tiden!" - Och sedan klagar de minst lika mycket. 

"Man ska älska allting!" - Men inte det där för det är fult.

"Det är fel att säga så där" - Säger samma sak under en senare tidpunkt.

"Så klart jag älskar mina kompisar!" - Hatar dem, men känner sig samtidigt beroende av dem.

 

Ja jag skulle egentligen kunna skriva massor! Men jag tror väl nog att de flesta råkat ut för just dubbelmoral någon gång, om de inte sagt det själv så har någon sagt det till dem. Men det är ju sånt som kan hända, för i nästan alla sammanhang så känns det som om man måste tänka innan man säger något men hur många gånger gör man det på en skala 1 till 10? Kanske 2..?

Sedan då någon påpekar att man sagt något dubbelmoraliskt och man väl tänker efter så vill åtminstone inte jag medge att jag just gjort en liten dubbelmoral så jag försöker så snyggt som möjligt rädda situationen.

Men till det viktiga, det jag stör mig på är de människor som maler på med dubbelmoral HELA tiden och både de och jag VET att det är just dubbelmoral. 

Det kan vara alltifrån att man snackar skit om alla sina kompisar med alla kompisar etc. etc. 

Om man hatar en människa, som t.ex. sitt ex, så står man fast i det! Man behöver ju inte skrika rakt ut att man hatar människan om han/hon eller någon annan frågar om det men man ska ju inte börja pladdra på att man älskar dem och vill vara vän mm. Neutral är ett fint ord som jag gillar, man kan vara neutral med detta ex och lugnt påpeka att man helt enkelt inte känner någonting för dem och inte vill ha något med dem att göra. Enkelt.

Alla dessa normer som skapar vårat samhälle och hur vi beter oss.. Ibland känns det som vi mer följer dessa oskrivna regler än alla lagar!

De mest vanliga oskrivna reglerna är väl följande om ni frågar mig:

Killar får inte gråta, inte klä sig i så kallade 'bögiga' kläder (vad fan det nu anses vara), kunna tåla sprit, älska kött, ragga på tjejer, haft sex innan man fyller tretton (känns det som nu för tiden), vara högljudda och bete sig som apor.

Tjejerna ska inte ligga runt, de ska vara sexiga (fasta rumpor och stora bröst), helst blondin, de ska vara smarta men samtidigt inte, visa känslor men inte vara överkänslig, inte äta mer än vad som förväntas, inte ragga på killar etc, etc.

Detta är ju helt absurd! Om en kille vill gråta så ska han få det utan att bli kallad för bög. Eller är det bättre om han visar stenansikte hela tiden? Så om hans föräldrar dör eller hans hus brinner ner så ska han bara stå där som en jävla mimare? Om hans flickvän/pojkvän får en dödlig sjukdom så ska han inte visa några känslor alls? HÄRLIGT! Men gud vad bra! Såna killar vill man ha! Nej. Det är inte heller tilldragande att se hur en kille raggar hit och ligger dit. Samma sak gäller med tjejer men OM de nu vill ligga runt så låt dem? Och det är INTE coolt med killar som ligger runt, det är lika neutralt ifall en tjej ligger runt. 

Man kan inte kalla en tjej som ligger runt för hora för originellt betydde det ordet en kvinna som fått ett barn utanför äktenskapet/ogift. Det kan i dagens samhälle klassas som samma sak som prostituerad. Då så! Säljer tjejen sin kropp då hon ligger med dessa fem eller tio killar? Inte? Nej då är hon inte en hora. Enkelt.

 

Jag kan egentligen skriva en massa grejer om det där, som jag säkert kan formulera bättre också. Men det jag vill få fram här är att det finns massa olika hjältar i serietidningar och på tv som Superman, Batman etc.. Men de riktiga hjältarna enligt mig är de människor som vågar bryta mot dessa normer!

"Det är so scary!"
"Oh my god, that's so äckligt"
"Holy crap, är du serious?"

"I just wanna dö"

 

DET FULASTE JAG NÅGONSIN KOMMER HÖRA OCH LÄSA ÄR SVENGELSKA! 

Det finns inget fulare då någon pratar så där, antingen pratar man svenska eller så pratar man engelska. Snackar man svengelska en gång är ju en sak men att göra det HELA tiden är så otroligt onödigt. 

Det är inte ens ett språk längre utan ett läte. Folk som hela tiden kör med svengelska, som den där hollywoodfrun, pratar inte ett riktigt språk utan ger ifrån sig ett läte som man tyvärr fattar.

Gör man detta utan att tänka på det så uppsök en talpedagog eller något liknande för det går bara inte att prata så. Det låter helt fruktansvärt. 

 

Och jag ska egentligen inte klaga på såna här småsaker men jag var tvungen att få det ur mig.. Jag ber om ursäkt.